Siesta



Idag, tre dagar efter hemfärd från Siestafestivalen, är jag fortfarande blåslagen och lika trött som Skalman är när mat- och sovklockan ringer. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag var kaffemissbrukare eller åtminstone hade ett par redbulls i kylskåpet. GE MIG ENERGI, TACK!

En liten sammanfattning av besöket i Skåneland kommer här. Festivalens..

Överdos av: Fjortizzzar! Då medelåldern var 13 fick man vara tacksam om man hittade en kul typ att prata med som iaf var byxmyndig.
Brist på: SÖMN! Försök att sova i ett tält med fyra andra personer (varav tre biffiga killar), musik som dånar fram till sex på morgonen och börjar sju igen och i ett tält som är lika varmt som Londons tunnelbana. 
Bästa: Håkan Hellström! Han fick killar att börja lipa och tjejer att vilja fria till honom. Bokstavligen. I slutet på konserten var jag så berörd och kär i mannen med hatt och fina låttexter att jag mellan två låtar då det var knäpptyst vrålade:

VILL DU GIFTA DIG MED MIG, HÅKAN?

Lyckat, verkligen.

Näst bästa: The Kooks! Bandet fick mig bokstavligt talat på fall (därav alla blåmärken) och var så sjukt jäkla awesome att man fortfarande får rysningar.
Tredje bästa: Oskar Linnros! Han är snygg och man kan sjunga med i hans låttexter, större beskrivning behövs egentligen inte.
Sämsta raggare: Ricard Bergström, utan competition. Att använda kommentarer som "Pax" och "Du tillhör ju helt klart de topp tre fulast klädda här" genererar inte i överdrivet mycket ragg.
Sämsta raggningsreplik: "Emma, du har så saftiga lår!". Jomen faaaan vad smickrad jag blir! 
Pensionärsvarning: Stod jag och Hanna för. Vi började inte dricka förrän tidigast tre på eftermiddagen, åt en massa frukt och spritade händerna ständigt.
Fullast: Det går helt enkelt inte att bara sätta en person som vinnare av denna kategori.
Äckligaste: Bajamajorna. Äsch, fyfan. Aldrig mer.
Hur-fan-orkar-ni?: De som bärsade fram till fem på morgonen och började sju igen. Men ärligt, jag är fan impad. Jag hade däckat vid tio in the morning liksom, om jag hade följt den livsfilosofin. All cred till er som orkade, dygn efter dygn.  

/Emma
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0