Good vibrations

Efter en lång dag på jobbet kom jag hem till grillat och rosé. Life's good!

/Emsiii

Note to self 2:

Har du byggnadsarbetare som jobbar cirkus en meter utanför ditt sovrumsfönster är det mindre lämpligt att dra upp persiennerna naken.

Note to self:

Har du avlagt ett löfte om att inte äta gottesaker under två veckor så ställ dig då för bövelen INTE och baka kladdkaka, även om den inte är till dig själv. Mycket, mycket mentalt svår prövning att inte ens få slicka lite på skeden.

Alright with me


Det enda som är lika djupt ångestframkallande och deprimerande som november månad är när man måste spendera sommaren i tjocka tröjor tillsammans med jackan man hade i mars och michelinutstyrseln till trots ändå frysa. Därför välkomnar jag Moder Naturs ändrade sinnesstämning med öppna armar, och har spenderat dagen på bästa sätt. Strandhäng, bad, jordgubbar och allsång är i alla fall något jag tycker är jävligt somrigt.

/Emma 

Midsommarcitat


(ÅH! Älskar bilden. "Titta Hanna, en fiskmås")

Istället för att göra en utläggning om varför sill saknades på vårt midsommarbord, hur jag lyckats komma hem med fem nya blåmärken och en vrickad vänsterfot eller varför Smögenbryggan by night känns som ett Super Mario-spel så tänkte jag leverera lite grodor som hoppade ur våra munnar under systembolagets favorithelg.

* Emelie dricker lite vatten och sätter plötsligt i halsen. Carro utbrister då: "Men det är ingen fara, jag kan Heimlich hangover!".
* Vi sitter i bilen och börjar vår vana trogen bli lite sugna på käk, och das polack undrar då "om vi inte ska ta en Mac-in?!".
* "Oj, en kängru" sa Hanna när vi körde över en död grävling.
* Polis (med kanal 5s filmteam bakom axeln): "Vad har du under jackan?"
   Emelie: "Min plånbok."
   Polis: "Vad är det mer du har under?"
   Emelie: "En ramlösa."
   Polis: "Och vad har du i ramlösan?"
   Emelie: "........Vin"
* Midsommardagen spenderade vi i solen jämförandes solbrännor och vår allas citatmaskin kläcker ur sig att om man inte får så mycket färg kan man alltid köra på "sol utan brun".
Slutciterat.

/Emma

Superbruuuschan


När alla andra började förgifta kroppen part two under denna midsommarhelg gick jag istället runt som ett nervöst vrak och letade febrilt efter det bästa stället med mobiltäckning (en meter utanför dörren, på den första stenen. För er som händelsevis ska bo i samma hus som vi gjorde och som också kommer vara i ett djävulskt desperat behov av internetuppkoppling). Om det var någon som var i behov av ett glas vin (alternativt valfritt lugnande medel) just då så var det jag.

Anledningen till att jag ökade risken för hjärtinfarkt med ett par procent var för att jag följde något som hände på andra sidan Atlanten. D-r-a-f-t-e-n stavas det och för er stackare som inte är det minst intresserade av hockey kan jag ge den dåliga och lite lätt förenklade förklaringen att den innebär att olika NHL-lag får "paxa" hockeyspelare från hela världen (blivande yrke för Bergström?). Och varför skulle jag sitta och vara nervös över detta spektakel då?

JO, för att min hockeyfrälsta brorsa var aktuell för möget! Och draftad det blev han, oh man. Anaheim Ducks var klubben som ville ta sig an pågen (CALIFORNIA, BABY!) och jag är så jäkla stolt. Min lille plutt! Tyvärr så innebär detta att jag kommer få se ännu mindre av hans lilla nuna då han redan imorgon far över till the land of opportunities för att göra gud vet vad.

Ursäkta skrytet så här en vanlig måndag men jag var tvungen. 

/Emma   

 

Midsommar



En mysig bilfärd med bakisfisar, farliga vänstersvängar och dikesvarningar senare är vi nu hemma i sköna Skövde igen efter ett par dagar i Kungshamn/Smögen. Resan hade ingen brist på underhållning och roligheter, men däremot spenderades inte många timmar på huvudkudden så ni får nöja er med ett par hundra bilder istället för en detaljerad beskrivning av vem som var knäppast/törstigast/största chipsnarkomanen. To be continued.

.


Go do


Idag har vi spenderat halva eftermiddagen på Maxi, utan shoppinglista och med hjärnor som redan gått på semester, för att inhandla alla förnödenheter (chips, brieost, mackor) till helgen. Imorgon drar vi nämligen ner till Smögen för att fira alkoholisternas nationaldag! Jag känner mig dock lika taggad inför att festa som en snigel gör inför ett hundrameterslopp, vilket känns lite oroväckande. Men om jag bara ignorerar förkylning och gräsallergi (härlig kombo, för övrigt) så ska ni se att jag kommer på bättre tankar!

So long, kiddos!

/Emma 

När jag undrade om morgonen kunde bli värre förväntade jag mig inga svar


/Emma

This Friday


Jag har varit sjukt dålig på att ta kort det senaste men det finns det som tur (?) är andra som har avrit bättre på. Det här kollaget från i fredags när det var studentskiva som fortsatte i grannfest för att sedan sluta i utgång har jag tjuvat från fina Fanny.

/Emma

You picked me up


Det här, kära vänner/kollegor/fiender, är varför vi inte bör ställa upp på vimmelbilder. Jag ser ut som en råtta och är pittögd samtidigt som man undrar vad jag har polerat ansiktet med för att få det så blankt. Tapper kisar (?), Wänghult har helt plötsligt fått underbett (?), Hanna försöker med sexy-eyes-posen och Carro har också helt plötsligt fått underbett (?) samtidigt som hon håller armen lite sådär gubbmanligt á la 40-årig man som spelar korpenfotboll och ska tacka efter matchen. Till råga på allt så sitter två killar i bakgrunden och asgarvar åt oss, och ytterligare en som mer verkar undra hur många gånger vi blev tappade som små. Med all rätt.

/Emma 

Helgens kändisspotting


Utanför Husaren av alla ställen mötte jag och Josse ingen mindre än Idol-Rabi! Fatta att jag blev starstruck!

Blow by blow


Jag hade sjukt kul igår.
Att dansa med päronen, gamla grannar och Max kompis pappa är sjukt underskattat.
"Nämen jag ska vara nykter ikväll". Jodå.
Brieost kan vara det godaste Buddha skapat efter choklad.
Jag är sjuk idag.
Jag var sjuk igår också.
All världens snor har konferens i min näsa.
Jag kan bara andas med munnen och låter som Darth Vader.
Ont i huvudet har jag också.
Skänker en tacksam tanke till den som uppfann alvedon, halstabletter och nässpray.
Fan vad gnäggig jag låter.
Idag ska det kalasas så det står härliga till, först 18- och sen 20-årsfest (därav tacksam tanke till alvedon, halstabletter och nässpray). 
Fotboll ska jag se också.
Snart kommer Hanna och, hör och häpna, POLACKEN hit!
Skulle Max ringa och säga att han satt på tåget hem hade livet varit komplett, minus snoret.
På bilden ovan har jag kläder på mig under.

/Emma


Stanley Cup

Idag tycker jag synd om bröderna Sedin. Här tror de att de ska vinna Stanley Cup men blir totalkrossade i sista matchen med 4-0 (fyra-NOLL), är inne på alla baklängesmålen och blir sågade utav bara satan av allt och alla. Bra dag på jobbet!

Det fina i kråksången är ju ändå att man är två om eländet..


I´m coming home

Nu har ett år gått. Ett lång och jobbigt år. Ett år som jag inte skulle vilja göra om. Ett år med tårar, längtan och enorm ensamhet. Långa, sena nätter med anatomiplugg och cola, choklad och annat onyttigt som tas till i situationer som dessa. Nätter utan sömn, dels på grund av det lyhörda dumma dorm huset, men också för orolighet och ledsamhet. Nya vänner och kontakter blandat med skypeförhållanden (som jag älskar) blir liksom till ett helt annorlunda liv. Det är inte det att jag inte gillar detta nya liv. Efter ett år här i mitt nya land, så måste jag erkänna att jag trivs. Jag trivs med mina nya, snälla och roliga vänner och jag trivs framförallt med det jag läser. Medicin. Det är häftigt. Människan är häftig och kroppen är .. , ja man blir helt enkelt förundrad över hur vi egentligen kan leva och fungera.
MEN ett stort MEN med det här livet är att jag saknar de som jag har där hemma. Även fast skype, facebook ,sms och andra elekronikrelaterade grejer finns, och tack gud för dem, så blir det inte det samma. Jag vill ha dem nära. Nära mig. Så jag kan krama. Nu ska jag iaf hem till dessa underbara människor och som jag längtar! Det är egentligen nu, precis nu som jag inser att jag inte hade orkat en vecka till här. Jag måste bara hem nu. Och det ska jag! NU kommer jag! PUSS Carro

Hjärtesorg

För första gången i mitt 20-åriga liv har jag blivit dumpad. Lämnad, övergiven och ensam på riktigt. Det kom inte som en chock men likväl så känns det ordentligt på andra sidan ryggraden. I ärlighetens namn har jag vetat om länge att han en dag skulle lämna mig i sticket, men valt att blunda för det. Det är först när det blöder som man känner att det gör ont.  

Den som dumpat mig och orsakat översvämningar i tårkanalen är inte min pojkvän som jag haft ett förhållande med i ett år och tre månader (äger inte någon sådan) utan min sambo sedan 18 år, 6 månader och 25 dagar tillbaka. Min hockeyprostituerade lillebror Max. Han har i dagarna ändrat "current city"-inställningarna på facebook från Skövde till Sundsvall och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen (till Sundsvall, kanske?). Helt plötsligt har jag ingen som introducerar mig för roliga youtubeklipp, ingen som fiser mig i ansiktet, ingen jag behöver hämta på krogen halv fem en fredagsmorgon, ingen att icke-konversera med på morgonen (både jag och Max har taskigt morgonhumör och använder oss av knackningar eller grymtningar när vi vill få något sagt vid frukosten) eller någon att krypa ner till i soffan. 

Nej, nu ska jag tejpa ihop hjärtat och bita ihop. Han kommer trots allt hem om två veckor, plutten. 

    
/Emma   

Balens topp fem

5.


Det korta i fram och det långa i bak är fint som snus. Rött är dessutom färgen som får mig att tända till (inte på henne ska tilläggas utan på klänningen om jag hade stått i valet och kvalet om jag skulle bringa med mig klänningen hem eller inte). SNÖGGT! 

4.


Om (när) jag nån gång blir känd och ska gå på oscarsgalan så vill jag se ut så här.

3.


Enkelt, men oh så fint. Den vita klänningen, håret och sminkningen. Varför var inte jag gudinneinspirerad när jag bestämde balklänning förra året, VARFÖR?

2. 


Elin Gustafson, tjejen som förmodligen hade kommit undan med precis vad som helst kring kroppen men som faktiskt har världens bästa smak. Jag menar, titta på klänningen! BIG HOORAY! Söt som socker är tösabiten också!

1.



Ni som tycker jag är partisk när jag väljer bästa kompisen som vinnare av balens snyggaste kan inte ha tittat noggrant på bilden. Hanna var nämnligen drop-dead gorgeous och jag hade inte presenterat henne för min blivande pojkvän om jag ville ha honom kvar. Så jäkla fin var du, snäckan!

När vi ändå har gjort en lista på kvällens bästa utstyrslar kan vi fortsätta med en pisselista. Tänkte först lägga ut bilder på spyframkallande saker att ha på sig men till och med jag fattar att det inte är särskilt snällt. En allmän pisselista om 2011 års bal blir det därför.

1. Att lyckas visa både bröna och muttan på röda mattan är för mig obegripligt, men tydligen finns det folk till allt.
2. Jag kanske är gammalmodig och en redig tradröv men att komma skrikandes "Föööööör vi har tagit stuuuuuudenten" lite halvsluddrandes och vingligt tycker jag bara är pinsamt.
3. Vad är grejen med att stå och hångla upp daten i fem minuter inför alla kameror? En liten puss kan ju vara sött men när salivutbytelsen sker snabbare än ljuset hastighet och de inom fem meters radar riskerar att bli nerskvätta har man ju svårt att inte skrika ut "Get a room".
4. För små klänningar är ALDRIG fint. Aldrig.
5. Åskådare som trängs som om det var 50% på hela Ullared. Armbågar i sidan och iq-befriade, hetsiga attacker fick mig nästan att tänka tankar som Jag hade bästa platsen först och skiter själva fan i att din systers barns kompis brors faster ska gå på röda mattan. Jag var här först, så det så. Men bara nästan, jag är mognare än så. Jag låter dem komma fram och ta kort, för att sedan armbåga lite tillbaka och trampa lite mjukt på tårna.
  


Sommartips


Max kompisar är inte dåliga på att hitta roliga presenter. Av en hockeylirare fick han något så fint som en darttavla där man istället för att kasta pil (aaaah, SÅ stenåldern) kastar.. kapsyler. GENIALT! Du får både roligt, en anledning att tävla på förfesten och blir dessutom av med dessa flasklock. 

Jag invigde spelet med familjen och två av Sveriges skönaste männsikor; min faster och hennes man. Båda två är råärliga, svär så Satan blir imponerad och har en allmänt positiv inställning till livet. Exempel på dialog dem emellan (de är båda skåningar så tänk er att de pratar med halvdansk brytning så blir det ännu roligare):

Eva: Käre Gud, håll mig borta från chipsen! (Kärrrrrre guuud, holl mej bårrrrta frrrån chipsen!) 
Lars: Men Eva, det är bara du själv som bestämmer om du ska äta eller inte. (Meeeen Ääääjvaaaa, det ärrrr barrra du sjelv som bistämmerrrrr omm du skao äta ällor ente.)
Eva: Nej, det är han där uppe! (Naaaaaaaj, det ärrrr han däor oppe!)
Eva tar en stor näve chips och tittar upp mot himlen
Eva: Din jävel... (Din jääääääääääävel...)   

/Emma

STUDENTEN!

Igår utlovades en bildbomb och jag är minsann en kvinna som står fast vid mina ord, so here we go!




Detta är bara en rubrik



Igår tog brorsan det stora klivet in i vuxenvärlden och tog studenten från den skola han besökt cirka tre gånger det senaste halvåret. Allt som allt kom det 73 gäster hem till oss för att gratulera plutten så jag som festfixare hade det hett om öronen kan jag tala om. Idag känner jag mig helt slutkörd, överkörd och allmänt körd i huvudet. Dagen har därför mestadels bestått av att hänga i en soffa/på en stol/på golvet med Emelie och Hanna, men jag har även hunnit med att spy lite över megautbudet av studentbilder på facebook och funderat över hur mycket kakor det krävs för att äta ihjäl sig.

För er stackare som inte har facebook eller som totalt missat studentbilderhysterin som råder där, lovar jag att imorgon släppa en riktig bildbomb föreställandes en massa glada ungdomar med alkohol rinnandes i blodet och med vita mössor på huvudet.    

/Emma

Happiness is not a destination. It's a mood.



Jordgubbar, inlinesåkning och poolbad har förgyllt denna onsdag.

Siesta



Idag, tre dagar efter hemfärd från Siestafestivalen, är jag fortfarande blåslagen och lika trött som Skalman är när mat- och sovklockan ringer. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag var kaffemissbrukare eller åtminstone hade ett par redbulls i kylskåpet. GE MIG ENERGI, TACK!

En liten sammanfattning av besöket i Skåneland kommer här. Festivalens..

Överdos av: Fjortizzzar! Då medelåldern var 13 fick man vara tacksam om man hittade en kul typ att prata med som iaf var byxmyndig.
Brist på: SÖMN! Försök att sova i ett tält med fyra andra personer (varav tre biffiga killar), musik som dånar fram till sex på morgonen och börjar sju igen och i ett tält som är lika varmt som Londons tunnelbana. 
Bästa: Håkan Hellström! Han fick killar att börja lipa och tjejer att vilja fria till honom. Bokstavligen. I slutet på konserten var jag så berörd och kär i mannen med hatt och fina låttexter att jag mellan två låtar då det var knäpptyst vrålade:

VILL DU GIFTA DIG MED MIG, HÅKAN?

Lyckat, verkligen.

Näst bästa: The Kooks! Bandet fick mig bokstavligt talat på fall (därav alla blåmärken) och var så sjukt jäkla awesome att man fortfarande får rysningar.
Tredje bästa: Oskar Linnros! Han är snygg och man kan sjunga med i hans låttexter, större beskrivning behövs egentligen inte.
Sämsta raggare: Ricard Bergström, utan competition. Att använda kommentarer som "Pax" och "Du tillhör ju helt klart de topp tre fulast klädda här" genererar inte i överdrivet mycket ragg.
Sämsta raggningsreplik: "Emma, du har så saftiga lår!". Jomen faaaan vad smickrad jag blir! 
Pensionärsvarning: Stod jag och Hanna för. Vi började inte dricka förrän tidigast tre på eftermiddagen, åt en massa frukt och spritade händerna ständigt.
Fullast: Det går helt enkelt inte att bara sätta en person som vinnare av denna kategori.
Äckligaste: Bajamajorna. Äsch, fyfan. Aldrig mer.
Hur-fan-orkar-ni?: De som bärsade fram till fem på morgonen och började sju igen. Men ärligt, jag är fan impad. Jag hade däckat vid tio in the morning liksom, om jag hade följt den livsfilosofin. All cred till er som orkade, dygn efter dygn.  

/Emma
 

USA, Marocco, London to Siesta!



I exakt ett dygn och en timma hann jag vara i hemstaden innan det vart dags för ny roadtrip. Från London till mitt andra hem Skåne och Siestafestivalen. Rullväskan har fått byta plats mot hockeybagen, högklackat mot stövlar och converse, mysigt engelskt hus mot tält och dyrt vin mot vodka. Nu blir det till att åka av!

/Emma 

RSS 2.0