cheerfulstories

För er som har aftonbladet.se som startsida har ni redan noterat att hela tågtrafiken söder om Stockholm står stilla, och jag befinner mig givetvis där. I Gnesta, av alla ställen, förresten. Men det finns äpple och kexchoklad i bistron och jag åker första klass (biljetterna i den lite mer statusfyllda kupén var billigare än de säten jag normalt brukar bre ut min häck över, that's why) vilket innebär extra plats för benen och INGA jävla pälskräk, så jag har det bra.

I min kupé finns det en rad spännande personer. En fjortis som äter på marabou sweizernöt (funderar starkt på att bege mig till bistron igen) och sitter diggandes till musiken i öronen och stampar frenetiskt med ena vänsterfoten. Funderar på om hon är väldigt nervös alternativt extremt kissnödig. Ser lite sådär plågad ut i ansiktet.

Sen har vi Det gifta paret (klassiskt), en man som pratar högt för sig själv och två stockholmskärringar som klagar utav bara fan på SJ. Jag är SÅ nära på att gå fram och skälla ut dem. Det är för bövelen inte SJs fel att en person mår så dåligt att han inte vill leva längre, och inte är det hans heller. Jag tycker inte att det är jättekul att sitta här och vänta men om poliserna lyckas rädda stackarn så kan jag sitta här hela kvällen. 

(Åååååh, nu tar fjortisen fram ytterligare en rad av chokladen. Bistron up next.)

I min kupé återfinns såklart den öldrickanden mannen också som redan är uppe i tre raggningsförsök på mig. Otur för mig ska han till Sundsvall och tycker att jag ska hjälpa honom så han kommer rätt. JIPPI-DA-JAY!  

/Emma