cheerfulstories

Imorse tänkte jag skriva ett inlägg om vilken pissig fredag detta var. Ingen sol och när jag skulle upp och springa på berget så möttes jag av en stor samling av de som står högst upp på min ogillalista; hundar. Det var tydligen någon form av möte där Skövdes alla hundägare (de stackars jävlarna) inklusive deras hundkräk skulle ha picknic, bajsa eller vad man nu gör när man har hundmöte. Ödets ironi, tänkte jag och började springa. Men efter ett par kilometer hände det som står som nummer två på min tillfälliga ogillalista; att bli omsprungen. Okej om man blir det av en 25-årig, vältränad kille som har som mål att springa New York Marathon, men den här blonda saken var säkert 35 och var klädd i rosa från topp till tå. Ja, ni hörde rätt. Jag blev omsprungen av en snart 40+are i ROSA kläder. ROSA! Det var då jag började tänka att livet bara går utför och började fundera ut ett inlägg om hur pissig denna fredag var..

Men det var tur att jag bara hann fundera för denna fredag är inte alls pissig, utan helt jättebra. Jag hann nämligen ikapp den blonda, rosa saken. Spurtade om henne när det var en halv kilometer kvar och oooh, vilken glädje. Och tre sekunder efter att jag kommit i mål, jag skojjar inte, TRE sekunder efter att jag kommit i mål så ringer telefonen. Då är det chefen som ringer och säger att jag har fått fortsatt jobb! Och nu ska jag ner på stan med kära vänner, och sen ska jag spela volleyboll och efter det vankas det after work! LET ME HEAR YOU SAY WE-HOO, WE-HOO!