cheerfulstories

Jag gillar inte avsked så jag ska fatta mig kort: Jag och Emelie har lämnat cheerfulstories för att börja på en ny blogg ; www.emmasochemelies.blogg.se . Lättare namn, va? VÄLKOMNA!

Mjölken i skafferiet och müslin i kylskåpet. Det var nån som var trött igårnatt.. 

Igår var det dags för årets första kräftskiva, och idag får ni ta del av den i form av en bildbomb! POOOOF!

Idag har jag återigen bara legat vid en strand, lapat sol, läst ut ytterligare en bok och spanat in folk i bara överkroppar. Det här kommer väl inte som en gurka i röven i 200 km/h men JAG ÄLSKAR LIVET! Att för första gången på över ett år vara ledig på hemmaplan är så sjukt nice. Jag riktigt känner hur mitt stressade och speedade jag flyr närmare antarktis ju fler dagar som går, och anledningen till att jag fortfarande har uppfattning om vilken dag det är beror på vad Skövdes uteliv har att erbjuda. Onsdag= billigt rosévin, torsdag=billigt inträde/öl/cider, fredag=allsång och lördag=storutgång. Jaa, jag skänker en stackars tanke till er som drog nitlotten att börja jobba igen i augusti.  

Våra läsare ökar i takt med temperaturen, men ändå är ni sjukt dåliga på att kommentera. Lite respons för mödan kan man väl få, hörni?

Älskar att solen går tillbaka till sitt jobb som ljus- och värmespridare när du själv går på semester. 

Innan jag for upp till Sundsvall var jag lite halvt anti-norrland. En massa mygg och personer som bara sa "tjhuuuoop" (=ljudlig inandning) hela tiden, men de norra delarna av Sverige visade sig faktiskt vara riktigt bra. Mer än bra faktiskt, för jädrar vad fint det var. Mitt besök där fick Skövde att framstå än mer som staden gud glömde..

Där uppe varvade vi extreme home makeover-jobb (minus allt skrikande i megafon) och kändisspottning av Zäta och Robinson-Emma med sol på stranden, hockey och shopping. Hur nice kombo? 

Jag och mamsen fick allt lite fason på den lilles lägenhet. Detta innebär kort och gott att färgkombon rött-lila-turkost inte längre existerar, att han har fått en fin soffa och att det numera finns krukväxter (som lever) i fönstret. Alla nöjda, alla glada!

/Emma 

I väntan på att tåget ska börja rulla igen skrattar jag gott åt hur ful man kan bli på bild.

För er som har aftonbladet.se som startsida har ni redan noterat att hela tågtrafiken söder om Stockholm står stilla, och jag befinner mig givetvis där. I Gnesta, av alla ställen, förresten. Men det finns äpple och kexchoklad i bistron och jag åker första klass (biljetterna i den lite mer statusfyllda kupén var billigare än de säten jag normalt brukar bre ut min häck över, that's why) vilket innebär extra plats för benen och INGA jävla pälskräk, så jag har det bra.

I min kupé finns det en rad spännande personer. En fjortis som äter på marabou sweizernöt (funderar starkt på att bege mig till bistron igen) och sitter diggandes till musiken i öronen och stampar frenetiskt med ena vänsterfoten. Funderar på om hon är väldigt nervös alternativt extremt kissnödig. Ser lite sådär plågad ut i ansiktet.

Sen har vi Det gifta paret (klassiskt), en man som pratar högt för sig själv och två stockholmskärringar som klagar utav bara fan på SJ. Jag är SÅ nära på att gå fram och skälla ut dem. Det är för bövelen inte SJs fel att en person mår så dåligt att han inte vill leva längre, och inte är det hans heller. Jag tycker inte att det är jättekul att sitta här och vänta men om poliserna lyckas rädda stackarn så kan jag sitta här hela kvällen. 

(Åååååh, nu tar fjortisen fram ytterligare en rad av chokladen. Bistron up next.)

I min kupé återfinns såklart den öldrickanden mannen också som redan är uppe i tre raggningsförsök på mig. Otur för mig ska han till Sundsvall och tycker att jag ska hjälpa honom så han kommer rätt. JIPPI-DA-JAY!  

/Emma 

Idag fyller Skövdes härligaste brutta 20 år och Systemetpersonalen gör high fives i affären. GRATTIS SNÄCKAN!

Två fina vänner, mat och några glas rosé låter som en vinnande onsdagskombo i mina öron. Tradition?

Direkt efter jobbet tog jag min halvt punkterade hoj och begav mig mot militärernas hinderbana tillsammans med två arbetarkollegor i form av Johanna och Hanna. Denna idé var det givetvis inte jag som föreslagit eftersom häva sig över olika moment och hoppa från höga höjder är något jag kategoriserar som tortyr. Men med Hannas uppmuntnrande ord i öronen (RUUUSCHA EMMA!) och med den kämparskalle jag har tog jag mig i vilket fall runt banan relativt snabbt. Och det var faktiskt riktigt kul, trots att jag stundtals kände mig som en av deltagarna i Biggest loser.

Träningsvärk imorgon, check!

/Emma

Idag, igår och under hela helgen har jag tänkt på Norge. På de bortgångnas anhöriga och på det hat som finns i världen. Jag har blivit rädd och jag har känt lättnad. Rädd för att nån jag håller kär ska vara på fel plats vid fel tidpunkt, och lättad eftersom de jag håller nära hjärtat inte var på fel plats vid fel tidpunkt.

Vad fan är det för fel på folk?

Tischa: Skövdebostäder by Grolls. Prickarna längst ner har jag själv fixat dit.
Shorts med utanpåfickor och kass passform: Björnkläder.
Sockar: Newbody.
Skor: Asics modell 2003.

Smink: Au natural.
Hår: För att få det sådär flott och härligt har jag inte smörat håret med bregott vilket vore det mest troliga alternativet. Jag har haft matkrig med donkenhamburgare under lördagens natt och därefter inte tvättat det.

Så såhär har jag sett ut idag. Nej, just det ja, det är sähär fräsch jag sett ut i en månad nu. OM jag får ragg på jobbet! 

/Emma

"Mum, who is she?"

Hilarious!