Helgens...
Helgen var så jäkla grym att det är synd att bara dokumentera den med ett par sketna bilder och ett par ord utpressat ur en trött tjej med söndagsångest klockan elva på kvällen. Här kommer därför helgens...
hetsigaste: Amanda Wänghults bilkörning. 4,2 mil på en kvart var det va? Hade jag och Svenne inte varit så jäkla nervösa hade vi garanterat vomerat ut genom bilfönstet. VAFFAN ÄR HAN DUM? HAN KAN JU INTE KÖRA OM I BARA 110 NÄR DET ÄR 100 löd en av Mandisens attacker.
citatmaskin: Den är väldigt stor fast den är så liten sa en av oss töser om bilen och kläckte därefter ur sig frågan; Huddinge...heter Tingsryd så? Alla frågor är bra utom de dåliga!
que?1: Ibland undrar man hur hjärnan är funtad när man ställer sig på ett par hockeyrör klockan fyra på natten. Dessutom med en promillehalt som skulle få vilket alkolås som helst att explodera.
que?2: Hur en av mina skor hamnade i en dunke med hockeysvett?
que?3: Att busringa på främmande människors dörrar var något jag tyckte var skitkul när jag var åtta. Intresset tycktes dock ha kommit tillbaka denna helg då ett par villaägare fick sin sömn förstörd av fyra gamla busfrön som befann sig i någon form av ålderskris.
mest kryddade: Att påstå att man drack en shot som var 15 centimeter hög och hade en diameter på 8 var väl lite, lite överdrivet?
piggaste: Amanda Tapper. För oss som känner henne behövs ingen närmare beskrivning.
repeat: TITTA! Min tand har gått av, min tand har gått av!
wow1: Att Markus kan både Mandisens andranamn, fyra sista siffror och kortkod. Oh, man!
wow2: Jag och den två dagar gamla 20-åringen Emelie slapp visa leg på systembolaget.
konsumtion: Jag och ovan nämnda tjej räknade ut att vi sammanlagt åt fyra påsar gifflar, två kakpaket varav ett var maxförpackning, två chokladkakor och en massa tacochips denna helg. Detta låter inte så farligt tänker ni eftersom vi var sju brudar som delade på möget. Men med tanke på att jag åt 50 procent helt själv bättrade jag på chanserna ytterligare att få spendera sommaren i vassen.
fail: Att en av bilarna inte kom längre än till Mullsjö.
jag-kan-inte-få-den-ur-hjärnan: Idag är det onsdag och jag går fortfarande runt och mumlar Ingen fara, otur bara, KHK.
låt: Av någon konstig, ogrundad anledning var det Turkeey-låten som spelades om och om igen. Jag fattar fortfarande inte varför.
Nu väntar vi spänt på att grabbarna i Tingsryd ska bli av med bloggoskulden och komma med ett gästinlägg här snart. HINT!
/Emma
